– Jag skulle vilja påstå att Katedralskolan är en av Linköpings vackraste byggnader!
Orden kommer från Gunnar Elfström, intendent för Gamla Linköping och författare till boken ”116 hus i Linköping”, där Katedralskolan har en given plats. Den nu 90-åriga tegelbyggnaden står lika pampig idag som när den var ny.

Bakgrunden till att Katedralskolan uppfördes var att staden växte och det dåvarande Högre allmänna läroverket, dagens stadshus, blev för litet. Planerna på ett nytt läroverk blev då verklighet och efter utdragna diskussioner valdes den nuvarande platsen. Ett centralt och bra läge mitt i Vasastan kan det tyckas idag, men för 90 år sedan var det annorlunda. Katedralskolan byggdes i stort sett mitt ute på en åker!

– Det var en stor tvist om hur skolan skulle placeras. Om man tänker på det så ligger byggnaden ”lite på snedden”, vilket gjorde att stadsplanen för det nya området fick göras om, berättar Gunnar Elfström.

Byggdes för att utstråla makt och kunskap

Till arkitekt valdes Axel Brunskog, som var Linköpings främsta arkitekt under första halvan av 1900-talet. Han var ett naturligt val med många av Linköpings mer kända byggnader på sitt samvete, bland annat gamla vattentornet och Folkungaskolan. Det nya läroverket valde han att rita i nationalromantisk stil, med tjocka, gedigna väggar av mörkrött tegel från ett skånskt tegelbruk.

– Det är en oerhört imposant byggnad. Den visar dåtidens inställning till undervisning, där du skulle känna dig liten när du gick in i kunskapens hus. Högre utbildning var till för ett fåtal och det skulle märkas att det var en ”maktbyggnad” på samma sätt som dåtidens stadshus, banker och militära byggnader, förklarar Gunnar Elfström.

Gamla värden och nya regler krockar ibland

Även idag ger byggnaden ett imponerande intryck, även om den inte står ensam på en åker längre. Tunga ekdörrar möter besökaren ovanför en stor stentrappa. Huset är Q-märkt, vilket innebär att det finns begränsningar för hur om- och tillbyggnader får göras.

– Ibland kan det innebära problem när det gamla ställs mot nya krav på till exempel avskilda brandceller, säger Stefan Wegman, vaktmästare på Katedralskolan.

Just brandskyddsarbetet har haft hög prioritet de senaste åren. Samtidigt pågår ett ständigt arbete för att effektivisera utnyttjandet av lokalerna. Gamla arbetsrum görs om till lärosalar och matsalen byggs om för att bli mer flexibel. En del av salen ska till exempel kunna avgränsas och användas för undervisning. Matsalen är för övrigt den enda större tillbyggnaden som gjorts under Katedralskolans 90-åriga historia.

– Utomhus kommer det däremot att hända en del framöver, berättar Linda Ganbrant, förvaltare på LKF. Vi planerar ett arbete för att återställa skolgården till ett mer ursprungligt skick. Bland annat ska vi byta ut de nuvarande popplarna mot den poppelsort som planterades från början. Det är också en säkerhetsfråga eftersom de nuvarande träden är självutrensande, dvs de tappar mycket grenar, vilket kan vara farligt för elever och lärare. Vi ska också plantera en ursprunglig sort av rosor på skolgården. Det var en idé som drevs av förre rektorn Gösta Björn att hämta idéer ur historien för att förbättra utemiljön.

Fasadbelysning minskar skadegörelsen

En förändring som inte har sitt ursprung i historien är dock den nya fasadbelysningen som sattes upp under hösten. Tanken var dels att ljussätta en av Linköpings finaste fasader, och dels att den upplysta miljön skulle avskräcka ljusskygga personer med tvivelaktiga avsikter.

– Vi märker faktiskt redan att skadegörelsen har minskat, säger vaktmästare Stefan Wegman. Sedan fasadbelysningen kom upp har vi till exempel inte haft så många krossade rutor.

Även om planering och tankearbete idag främst fokuserar på nutid och framtid så kommer emellanåt en liten påminnelse från det förgångna. En gengångare som stundom rör sig i det gamla huset.

– Det sägs att det är den gamle vaktmästaren, Carl Johan Claesson, som spökar, berättar Stefan Wegman. Jag har inte se