Något Skansen blev det inte. Initiativtagaren och ägaren till Berga Slott, Anton Ridderstad, hamnade i fejd med en annan känd Linköpingsbo, nämligen Henrik Westman på Valla. Ridderstad gick förlorande ur striden och lämnade både Berga och Linköping. Han blev så förbittrad att han lär ha haft planer på att uppföra en kopia av Linköpings domkyrka i Stockholm, bara för att folk skulle slippa att åka till Linköping för att se dåtidens främsta attraktion i staden.

Vreden lade sig dock med tiden och Anton Ridderstad återvände så småningom till Berga. Eftersom han hade omfattande samlingar av äldre föremål hade han tidigare byggt ut gården Berga med en slottsliknande tillbyggnad, signerad Linköpingsarkitekten Johan Lagerström. Därefter gick den 17 rum stora byggnaden under benämningen Berga Slott. 

Skrämmande historia
Gården har dock en betydligt äldre historia. Faktum är att Berga är en av de äldsta gårdarna i hela Linköping. Redan 1305 testamenterade ”Elof av Bjerga” gården till biskopen i utbyte mot att få en gravplats i domkyrkan. I mitten av 1300-talet drog Digerdöden fram över världen och nådde även Berga, som ödelades fullständigt och förblev obebott i flera hundra år. Så småningom kom livet åter till gården som under årenhundradena hade flera olika ägare tills familjen Ridderstad kom in i bilden i mitten av 1800-talet.

Räddades i sista stund
På 1960-talet var Berga illa ute igen. Några år tidigare hade gården köpts av Linköpings stad. Tyvärr hittade de inte någon användning för Berga Slott och ett förslag lades om att riva huset. Lyckligtvis gjordes aldrig verklighet av planerna. Istället placerades ett daghem i slottet och så är det faktiskt ännu i dag.
– I Berga Slott har vi idag förskola för ett trettiotal barn, berättar Karin Helmer, förskolelärare på slottet sedan snart 24 år. På övervåningen finns dessutom ett fritids för ungefär 25 skolbarn.

Att arbeta i en så ovanlig byggnad har sina sidor. Karin har upplevt både de goda och mindre bra egenskaperna.
– Det är en väldigt speciell atmosfär och utsikten från tornrummet är fantastisk. Jag trivs väldigt bra här men samtidigt är det tungjobbat för oss. Vi får anpassa verksamheten efter huset istället för tvärtom. Det är många trappor att springa i och tamburen är inte anpassad för blöta stövlar från 30 barn.

Förskola med äkta Krouthénmålning
Arvet från förr gjorde sig tidigare påmint på ett alldeles speciellt sätt. På väggen fanns nämligen en Krouthéntavla med motiv från Berga Slott. Tavlan hängde i ett litet lärarrum innanför köket innan den flyttades till Länsmuseet, berättar Karin Helmer.
– Vi tänkte inte på det då, men det var nog lite speciellt. Det är nog inte många förskolor som har en äkta Krouthénmålning på väggen. Men det passade ju bra i ett slott.